Debatt

När du blir sjuk ska du få hjälp i tid. Behöver du vård ofta ska du också kunna möta
en läkare som känner dig. Därför vill Liberalerna stärka vårdcentralerna i Västra
Götaland med drygt 4,2 miljarder kronor fram till 2035.
Vårdcentralen ska vara den självklara vägen in i sjukvården. Där behandlas vanliga
sjukdomar och kroniska sjukdomar följs upp. Där kan psykisk ohälsa upptäckas
tidigare. För många äldre är vårdcentralen dessutom den viktigaste kontakten med
sjukvården.
Men vårdcentralerna har inte tillräckliga förutsättningar i dag. Patienter får ofta träffa
olika läkare. Den som behöver en tid kan mötas av beskedet att dagens tider är slut.
Vi vill ändra på det.
Hösten 2025 ställde sig regionfullmäktige bakom Liberalernas mål om 1 100 patienter
per läkare i primärvården senast 2035. När förslaget behandlades hade en läkare i
regionen omkring 1 763 listade patienter i genomsnitt.
Färre patienter per läkare ger bättre förutsättningar för kontinuitet. En läkare som
känner patienten känner också till tidigare behandlingar, mediciner och
undersökningar. Det skapar trygghet och ger bättre möjligheter att se förändringar
över tid.
Men det räcker inte att fatta ett politiskt beslut om 1 100 patienter per läkare.
Förändringen måste finansieras.
I dag går omkring 9,9 miljarder kronor till vårdcentraler och primärvårdsrehab. Det
motsvarar cirka 17,5 procent av regionbidraget för hälso- och sjukvård.
Liberalerna vill att andelen successivt ska öka till 25 procent. Räknat på 2026 års
budgetnivå behövs ytterligare drygt 4,2 miljarder kronor. Under nästa mandatperiod
behöver omkring 1,8 miljarder kronor tillföras, drygt 470 miljoner kronor per år.
Det är en stor prioritering. Men om vi vill flytta vården närmare människor måste
också resurserna flytta med.
Pengarna behövs för fler läkare och starkare team på vårdcentralerna. De behövs
också för att vårdcentralerna ska kunna ta ett större ansvar för kroniska sjukdomar,
psykisk ohälsa och äldre med omfattande vårdbehov.
En starkare primärvård kan samtidigt avlasta sjukhusen. När sjukdomar upptäcks och
behandlas tidigare minskar risken att problemen växer sig större.
Det kommer att ta tid att utbilda och rekrytera alla läkare som behövs. Därför har vi
satt målåret till 2035. Men arbetet måste börja nu.
Vårt mål är enkelt. Fler invånare i Västra Götaland ska få vård i tid och en fast läkare
som känner dem.
Vi har beslutat vart vi ska. Nu visar vi hur vårdcentralerna ska få resurserna för att ta
oss dit.

Pär Johnson (L) Gruppledare och toppkandidat till regionfullmäktige
Ida Wernered (L) Kandidat till regionfullmäktige

Leif Eriksson beskriver ett verkligt problem men landar i fel lösning. Att flytta centraliseringen från Skövde till en ny dygnet-runt-öppen akutmottagning i Mariestad är inte detsamma som att skapa en nära och trygg vård. Liberalerna har i decennier kämpat för en stark primärvård med fler läkare, en fast läkare för varje patient och sammanhållna vårdkedjor. Det är där den verkliga förändringen måste ske.

Tänk på Agda. Hon är äldre och skör, har hemsjukvård och behöver stöd från både vårdcentralen och den kommunala hälso- och sjukvården. Om Agda har en fast läkare och ett vårdteam som känner henne, följer hennes sjukdomar och reagerar tidigt på försämringar kan en infektion upptäckas och behandlas innan hon blir svårt sjuk. Det är den mest effektiva akutsjukvården: den som förhindrar att det akuta tillståndet uppstår.

Ingen ambulans och ingen ny akutmottagning kan ersätta den kontinuiteten.

När Agda ändå försämras ska vården kunna komma till henne. Därför vill vi utveckla mobila vårdteam, bedömningsbilar, mobil röntgen och avancerad vård i hemmet. Fler undersökningar ska kunna göras nära patienten i stället för att människor skickas till akuten därför att diagnostiken saknas.

Självklart behöver vi också starka vårdcentraler med fler läkare, bättre diagnostik och möjlighet till snabb bedömning. Mariestads sjukhusområde ska utvecklas som ett nav för nära vård. Men att bemanna en fullständig akutmottagning med läkare, sjuksköterskor, laboratorium, röntgen och observationsplatser dygnet runt kräver betydligt mer personal än vad artikeln ger sken av. Risken är att verksamheten tar just den kompetens som redan idag behövs på vårdcentralerna och i de mobila teamen.

Kalkylen håller inte heller. Att en patient inte läggs in på Skaraborgs Sjukhus i Skövde innebär inte att sjukhusets kostnader försvinner. Lokaler, personal och beredskap finns kvar. Om en svårt sjuk patient först körs till Mariestad och sedan vidare till Skövde har vi varken sparat resurser eller skapat en säkrare vård.

Liberal vårdpolitik handlar inte om att sätta upp en ny skylt och hoppas att resten löser sig. Den handlar om en obruten kedja: fasta läkare, stark kommunal och regional primärvård, mobil diagnostik, avancerad vård i hemmet, välplacerade ambulanser och ett akutsjukhus med full kapacitet när det verkligen behövs.

Akutvård är viktigt. Men trygghet skapas av vård som hänger ihop.

Ida Wernered (L)
Toppkandidat till regionfullmäktige i Skaraborg

I tidningen har vi under en längre tid kunnat läsa om hot och meningslös materiell förstörelse från ungdomsgäng i vår stad. De materiella kostnaderna som uppkommer som en följd härav uppgår till ansenliga belopp, vilket drabbar en redan hårt ansträngd kommunal budget. Från polis och politiker har man därför länge efterfrågat ett ökat ansvarstagande från föräldrarna.

En annat stort och växande ekonomiskt problem för kommunen och som rör barn är kostnaderna för omhändertagande och placering av barn utanför hemmet enligt LVU (Lagen om vård av unga). Kostnaderna för placeringar är mycket dyra och kan i flera fall avse s.k. uppväxtplaceringar, där barn placeras i familjehem från mycket tidig ålder till 18 års ålder.

En ny socialtjänstlag kommer snart att införas. Utredningen som föregått förslaget till den nya lagen har slutförts. Syftet med Socialtjänstlagen var redan från dess tillkomst att arbetet inom socialtjänsten måste vara förebyggande för att på sikt nå hållbar framgång. Utredningen konstaterar dock att det förebyggande arbetet kraftigt fått stå tillbaka till förmån för myndighetsarbete. Förklaringen till att kommunerna inte prioriterar förebyggande arbete menar man kan finnas i kommunernas lednings, ersättnings och styrsystem. Sociala reformer tonas ned medan stort fokus läggs på kostnadsminskningar och efterkontroll. Lednings- och styrningssystemen är konstruerade för att ta helhetsgrepp över en hel verksamhet. Det skapar incitament för sådant som t.ex. snabbt ger genomslag i resultatuppföljningen på bekostnad av mer långsiktigt hållbara insatser. Ett ensidigt fokus på drift riskerar i sin tur att skapa en akutstyrd verksamhet som i praktiken tenderar att tränga undan det förebyggande arbetet. Det finns även andra orsaker till att socialtjänsten inte arbetar förebyggande i större utsträckning. Utöver nämnda förklaringar uppfattar utredningen att även kommunernas och socialtjänstens ansträngda situation påverkar möjligheten att arbeta förebyggande

Genom att i framtiden mindre agera som en myndighet utan mera som en servicemyndighet menar man att det administrativa arbetet ska minska och att man lättare ska komma i kontakt med de behovssökande. Det ska i framtiden bli mera naturligt att komma i kontakt med och självmant ta kontakt med socialtjänsten. För att behövande faktiskt ska vilja söka kontakt med socialtjänsten krävs säkert, bland mycket annat, att socialtjänsten har en ”verktygslåda” av förebyggande åtgärder att ta till. Vilka behov av åtgärder som kommer att efterfrågas får framtiden utvisa. Professionen har säkert redan idag en önskelista. Att kommunen anställt flera fältassistenter med syftet att arbeta förebyggande med ungdomar är mycket positivt.

Liberalerna i Mariestad är väl medvetna om att de ekonomiska resurserna är ändliga. Men partiet är även medvetet om att något måste göras från samhällets sida för att om möjligt stoppa den för individerna och för samhället på lång sikt oönskade utvecklingen med droger, kriminalitet etc. Ropen efter föräldraansvar hörsammas bevisligen inte. Att inte agera förebyggande kan i längden vara kostnadsdrivande. De förebyggande insatserna borde i enlighet med Socialtjänstlagens syfte sättas in tidigt. Det är ofta för sent när barnet kommit upp i ålder.

För att ytterligare stärka samhällets möjlighet att tidigt och på ett rättssäkert sätt kunna ingripa, i familjer där behov av stöd föreligger, anser Liberalerna att socialtjänsten ska få lagliga möjligheter att ge stöd utan föräldrarnas medgivande även när ett omhändertagande enligt LVU inte är aktuellt.