Debatt

I Mariestad bor flertalet äldre i eget boende och de som behöver hjälp i någon omfattning erhåller således denna hjälp i hemmet. I särskilt boende bor idag äldre som till stor del är dementa och eller svårt sjuka och därför inte kan klara sig ensamma i eget boende.

S.k. seniorboende, för personer över 55 år, är ett annat alternativ som tillhandahålls av marknaden och inte av kommunen. Det som bl.a kännetecknar ett seniorboende är att man enkelt kan erhålla kontakt med andra. äldre för samvaro. Någon service från det allmänna erbjuds dock inte enbart därför att det är ett s.k. seniorboende.

Av de enkäter som Socialstyrelsen skickar ut till de äldre som har hemtjänst eller bor i särskilt boende framgår att graden av nöjdhet är mycket stor. Större hos dem med hemtjänst än de som bor i särskilt boende. En analys av tillförlitligheten av svaren ger dock vid handen att denna höga grad av nöjdhet kan ifrågasättas. Dels är det ofta anhöriga till den äldre som svarar dels är bortfallet i svarsfrekvens mycket stor.

Vår kommun har av bl.a. kostnadsmässiga skäl historiskt valt att begränsa boende i särskilt boende till förmån för vård i hemmet.

Följden har blivit att friheten att fritt välja boende för de äldre sannolikt kan ha begränsats. Ett alltför stort ekonomiskt fokus har medfört att bl.a. mycket omsorgskrävande och sjuka äldre kommit att vårdas i hemmet.

Ur ett mänskligt perspektiv har det inneburit att människor begränsats i sitt val då särskilt boende inte funnits tillgängligt som ett alternativ.

Hade det ändå funnits som alternativ så hade kanske många med hemtjänst ändå valt bort särskilt boende.

De äldre i särskilt boende är inte sällan dementa och ofta svårt sjuka med allt vad detta medför för miljön att vistas i för den som är relativt frisk.

Kanske är det en av anledningarna till att många ensamma äldre anser sig vara nöjda i enkäten med att bo kvar i det egna hemmet. Särskilt boende är för dem inget alternativ. Man är tacksam för det man får av hjälp i brist på för dem ett acceptabelt alternativ.

Accepterar man att de äldres situation och frihet i allmänhet kan förbättras så kan följande åtgärder kanske leda till detta.

Seniorboendet, kan med stor sannolikhet hjälpa till att bryta den isolering som många äldre idag vittnar om. (Kön till seniorboende är idag lång).

Svårt sjuka och vårdkrävande borde inte vårdas i hemmet. Inte heller bör äldre med ångest för att bo ensamma behöva göra det. Boendeformen särskilt boende borde kunna göras mera attraktiv och därför utgöra ett verkligt alternativ för flera äldre. Brukare utan demens skulle t.ex. kunna separeras från brukare med demens när så är lämpligt.

Utöka eller koncentrera i stället boendet för dementa med för detta boende anpassad miljö och specialutbildad personal.

Att öka attraktiviteten till särskilt boende borde inte behöva innebära att kostnaderna ökar i allt för stor utsträckning eller kanske inte alls. Stämmer det att flertalet är nöjda att få hemtjänst och med den hjälp som erbjuds, som enkäter visar, kommer inte särskilt boende vara ett alternativ för flertalet brukare.

Kostnaderna för brukare med mycket stora behov av hemtjänst överstiger dessutom kostnaderna i särskilt boende.

Liberalerna i Mariestad vill verka för att seniorboende

göres mera lättillgängligt samt att särskilt boende görs mera attraktivt som boendeform.

Liberalerna vill verka för att alla som fyllt 85 år och vill ska få tillträde till särskilt boende.

Rätten till och möjligheten för den enskilde att i skolan få utveckla sin fulla potential måste vara skolans förnämsta målsättning. Detta är även Skollagens syfte. Om anpassningar i den vanliga undervisningen inte är tillräckligt kan mer omfattande stödinsatser sättas in. En viktig form av särskilt stöd är s.k. särskilda undervisningsgrupper, där en mindre grupp elever kan samlas för att få utökat stöd av speciallärare.

Sedan kommunaliseringen på 1990-talet har allt färre elever med behov av särskilt stöd erhållit stöd. Fyra av fem lärare uppger att de har elever som behöver särskilt stöd men som inte får det.

De som får särskilt stöd i undervisningsgrupper varierar kraftigt över landet. Små kommuner i landet har vare sig ekonomiska eller personella resurser för att kunna organisera särskilda undervisningsgrupper. Detta är endast en av flera anledningar till att Liberalerna vill förstatliga skolan.

Rätten och tillgången till särskilt stöd för eleven måste garanteras. Budgetmässiga överväganden får inte utgöra ett hinder. Av Lärarnas Riksförbund genomförd utredning visar att särskilt stöd till de flesta elever ges först i årskurs 9 vilket är alldeles för sent.

Alla elever i klassrummet förlorar på att särskilda undervisningsgrupper monterats ned. Studier visar på att lärare i mer inkluderande klassrum ägnar mindre tid åt undervisning och mer tid att försöka hålla ordning.

För att säkerställa att fler elever får stöd i form av särskilda undervisningsgrupper föreslår därför Liberalerna i vårbudgeten ett fullt utbyggt statsbidrag till kommunerna för detta ändamål.

I tidningen har vi under en längre tid kunnat läsa om hot och meningslös materiell förstörelse från ungdomsgäng i vår stad. De materiella kostnaderna som uppkommer som en följd härav uppgår till ansenliga belopp, vilket drabbar en redan hårt ansträngd kommunal budget. Från polis och politiker har man därför länge efterfrågat ett ökat ansvarstagande från föräldrarna.

En annat stort och växande ekonomiskt problem för kommunen och som rör barn är kostnaderna för omhändertagande och placering av barn utanför hemmet enligt LVU (Lagen om vård av unga). Kostnaderna för placeringar är mycket dyra och kan i flera fall avse s.k. uppväxtplaceringar, där barn placeras i familjehem från mycket tidig ålder till 18 års ålder.

En ny socialtjänstlag kommer snart att införas. Utredningen som föregått förslaget till den nya lagen har slutförts. Syftet med Socialtjänstlagen var redan från dess tillkomst att arbetet inom socialtjänsten måste vara förebyggande för att på sikt nå hållbar framgång. Utredningen konstaterar dock att det förebyggande arbetet kraftigt fått stå tillbaka till förmån för myndighetsarbete. Förklaringen till att kommunerna inte prioriterar förebyggande arbete menar man kan finnas i kommunernas lednings, ersättnings och styrsystem. Sociala reformer tonas ned medan stort fokus läggs på kostnadsminskningar och efterkontroll. Lednings- och styrningssystemen är konstruerade för att ta helhetsgrepp över en hel verksamhet. Det skapar incitament för sådant som t.ex. snabbt ger genomslag i resultatuppföljningen på bekostnad av mer långsiktigt hållbara insatser. Ett ensidigt fokus på drift riskerar i sin tur att skapa en akutstyrd verksamhet som i praktiken tenderar att tränga undan det förebyggande arbetet. Det finns även andra orsaker till att socialtjänsten inte arbetar förebyggande i större utsträckning. Utöver nämnda förklaringar uppfattar utredningen att även kommunernas och socialtjänstens ansträngda situation påverkar möjligheten att arbeta förebyggande

Genom att i framtiden mindre agera som en myndighet utan mera som en servicemyndighet menar man att det administrativa arbetet ska minska och att man lättare ska komma i kontakt med de behovssökande. Det ska i framtiden bli mera naturligt att komma i kontakt med och självmant ta kontakt med socialtjänsten. För att behövande faktiskt ska vilja söka kontakt med socialtjänsten krävs säkert, bland mycket annat, att socialtjänsten har en ”verktygslåda” av förebyggande åtgärder att ta till. Vilka behov av åtgärder som kommer att efterfrågas får framtiden utvisa. Professionen har säkert redan idag en önskelista. Att kommunen anställt flera fältassistenter med syftet att arbeta förebyggande med ungdomar är mycket positivt.

Liberalerna i Mariestad är väl medvetna om att de ekonomiska resurserna är ändliga. Men partiet är även medvetet om att något måste göras från samhällets sida för att om möjligt stoppa den för individerna och för samhället på lång sikt oönskade utvecklingen med droger, kriminalitet etc. Ropen efter föräldraansvar hörsammas bevisligen inte. Att inte agera förebyggande kan i längden vara kostnadsdrivande. De förebyggande insatserna borde i enlighet med Socialtjänstlagens syfte sättas in tidigt. Det är ofta för sent när barnet kommit upp i ålder.

För att ytterligare stärka samhällets möjlighet att tidigt och på ett rättssäkert sätt kunna ingripa, i familjer där behov av stöd föreligger, anser Liberalerna att socialtjänsten ska få lagliga möjligheter att ge stöd utan föräldrarnas medgivande även när ett omhändertagande enligt LVU inte är aktuellt.